RS, kräksjuka, hockeyförlust, färdigmat och annat elände - summering av v. 9

Nu är vi hemma efter att ha legat inlagda på barninfektion på UMAS sedan i måndagskväll, med eländig utdragen RS-infektion. Till råga på det fick jag och Carsten båda en släng av kräksjuka i tisdags. Så jag och Maximilian låg isolerade och fick inte ens lämna vårt rum förrän igår och pappa och storebror fick komma och gå genom balkongdörren. Vi (jag och Carsten) mådde dock bra igen redan dagen efter, men Maxi har fått inhalera med adrenalin, fått kortison och haft syrgas för att hålla hans syresättning över 90%.
Igår kväll fick vi komma hem på permis i 3 timmar. Tillräckligt för att äta pizza och se hockeymatchen, som var ruggigt spännande men slutade med att Malmö förlorade på straffar, innan vi var tvungna att vara tillbaka för nästa inhalation.

Man är ganska lappsjuk efter att ha suttit inspärrad på 10 kvm i nästan 5 dygn med en TV med bara 1an, 2an och 4an och några tidningar som enda nöje (jag vet allt om Daniel Westling!).
Carsten och Ciaran är iväg på Ciarans och Minnas kombinerade födelsedagskalas i dag, så isoleringen fortsätter ytterligare några timmar här hemma. Men jisses vad skönt att vara hemma! Jag har ätit (ingen Dafgård-färdigmat för 30 spänn ur ett kylskåp med hänglås på dörren) och läst lite mail och Maxi har lekt med sina leksaker tills han slocknade i babysittern.

Jag längtar efter en myskväll med min kära sambo och sen få krypa ner i min egen säng i mitt eget rum, och om jag vaknar av att en bebis skriker så är det i alla fall bara min egen. Och framför allt längtar jag efter mitt duntäcke (inte pc, I know) för jag har frusit som en gnu på nordpolen under de tunna och sträva sjukhusfiltarna.