Han är så underbar :)! Man blir inte mätt, jag kan bara sitta och titta på honom hur länge som helst. Carsten och Ciaran är likadana. Ciaran har ställt sin pall mitt emellan spjälsängen och skötbordet, så han kan stå på den och titta när lillebror sover eller byter blöja. Ciaran är precis en så fantastisk storebror som vi trott han skulle bli. Han sjunger för lillebror, hämtar leksaker och igår skulle han gå och tvätta sig om händerna innan han fick ta i lillebror, men han missuppfattade Carsten när han sa till honom att han skulle använda duschtvålen (för handtvålen var slut) och när Carsten kom in på badrummet stod Ciaran utan kläder och upprepade för sig själv "brorsan är inte rädd för att duscha, brosran är inte rädd för att duscha..." (Ciaran avskyr att duscha och tvätta håret). Jag blev alldeles lipigt rörd.
Men vi ska börja från början. I fredags kväll ringde Corina och sa att vi fick inte få för oss att föda barn på en stund, för de var tvugna att åka till akuten med stackars Minna som hade feber och lite svårt med andningen. Vi lovade att försöka hålla oss. Carsten gjorde en super mumsig fredagsmiddag med lövbiff och massor av hemgjort vitlökssmör och vi slängde i en film som vi började titta på. Så en stund in i filmen, vid 21:30, hör jag bara två hödljudda *KNAK* någonstans i bäckenregionen, sedan kom vattnet! Det blev till att ringa back up barnvakten Nea och hon kom i ilfart från Staffanstorp. Vi möttes bara i hallen för när värkarna satte igång kom de med 3-2 minuters mellanrum ganska direkt. Vi hann i alla fall in på MAS innan det blev helt olidligt, men det blev ingen ryggbedövning som jag hade skrivit i förlossningsplanen att jag ville ha. 4 timmar och 20 minuter efter att vattnet gick i TV-soffan kom Maximilian till världen! 3110 gram och 49 cm lång. Barnmorskan verkade lite chockad själv att det gått så snabbt. Jag sög i mig en himla massa läskig lustgas och underbara Carsten masserade min rygg och peppade på och allt gick jättebra. Jag är inte det minsta ledsen att det inte blev ryggbedövning, eftersom jag hellre tar en snabb och smidig förlossning alla dagar i veckan och i övrigt var jag imponerad över att barnmorskan faktiskt följde min förlossningsplan helt och hållet.
Efteråt fick vi vänta i all evighet kändes det som, på en ledig säng på BB. Vi fick inte komma till patienthotellet pga graviditetsdiabetesen och BB var fullt. Väldigt tråkigt eftersom det betydde att jag fick ligga där själv med Maxi medan Carsten och Ciaran satt hemma och väntade och väntade på att få komma (inga syskon tillåtna på förlossningen).
Sedan var det 2 dagar på bb med amning och tillmatning och mys, innan vi fick komma hem igår eftermiddag. I går var det kaos, men idag har vi haft lite mer struktur på tillvaron. I kväll kommer Corina, Martin och Minna och ska hälsa på. Corina kom en sväng på BB men Martin och Minna har inte träffat Maxi än. Vi väntar också på både far och morföräldrarna som inte haft tillfälle att komma än heller.
Här följer lite bilder på underverket!
