Jag hoppas ni alla får en jättetrevlig Nyårsafton med en strålande start och fortsättning på 2009.
Och håll tummarna för att min efterrätt blir lyckad i kväll ;)
Tidsfördriv i mellandagarna
Bio hör ju mellandagarna till. Oftast har ju riktiga storfilmer premiär på juldagen. Men i år blir det lite svårt för mig att gå på bio med Maximilian (lika uppskattat som en mobiltelefon i biomörkret skulle jag tro, men det finns ju "barnvagnsbio"). Ciaran däremot, var på sitt livs första biobesök igår med mormor. Han var så exalterad när jag ringde i går morse, och när jag berättade att de har popcorn på bion var han genast tvungen att vidarebefodra denna nyhet till mormor.
De gick och såg "Mamma Mu och Kråkan", som visseligen inte är en av julens storfilmer. Den har ju gått sedan augusti tror jag, men var visst väldigt bra tyckte Ciaran. Vi var ju tvungna att ringa igen igår kväll och höra hur det gått och min mamma sa att det hade gått jättebra. Han hade fått köpa popcorn och fått en legobil på köpet. Sedan hade han suttit stilla genom hela filmen och bara krypt upp i mormors knä när Kråkan beklagade sig att han inte hade en endaste vän i hela världen och Mamma Mu svarade att 'Du har ju mig', men Kråkan vill ju inte vara vän med en gammal ko. :)
Något annat som hör mellandagarna till är ju rean. Carsten och jag och Maximilian tog en tur ner till Triangeln häromkvällen och jag fyndade en vit skjorta på MQ och en t-shirt på Åhléns. Carsten gjorde det största fyndet; ett par jeans på SpiritStore som var nedsatta 50% från 2500kr. Som hittat. (sagt med bara en gnutta sarkasm ;) )
De gick och såg "Mamma Mu och Kråkan", som visseligen inte är en av julens storfilmer. Den har ju gått sedan augusti tror jag, men var visst väldigt bra tyckte Ciaran. Vi var ju tvungna att ringa igen igår kväll och höra hur det gått och min mamma sa att det hade gått jättebra. Han hade fått köpa popcorn och fått en legobil på köpet. Sedan hade han suttit stilla genom hela filmen och bara krypt upp i mormors knä när Kråkan beklagade sig att han inte hade en endaste vän i hela världen och Mamma Mu svarade att 'Du har ju mig', men Kråkan vill ju inte vara vän med en gammal ko. :)
Något annat som hör mellandagarna till är ju rean. Carsten och jag och Maximilian tog en tur ner till Triangeln häromkvällen och jag fyndade en vit skjorta på MQ och en t-shirt på Åhléns. Carsten gjorde det största fyndet; ett par jeans på SpiritStore som var nedsatta 50% från 2500kr. Som hittat. (sagt med bara en gnutta sarkasm ;) )
Hemma igen
Nu är jag och Maximilian hemma igen efter vår julturné i hemtrakterna - mina alltså, Maxi är ju infödd skåning. Ciaran fick vi inte med oss hem, han ska fira nyår med mormor har han själv bestämt. Och vem kan säga nej till en så här söt rally fé?
Han hade, som vanligt vid det här laget, med sig jättefina julklappar, bland annat hemstickat från mormormor (säg det snabbt 6 gånger! ;) det är vad Ciaran alltid kallat min mormor). Alla barnbarnsbarnen fick var sin Pippi Långstrump fiskartröja och raggsockar och vantar.
I lördags var det dags att träffa den andra sidan av släkten när vi var bjudna på fika hos faster Maggie i Hacklarsbo. Både kusin Lisa (som också är en hemlig bloggläsare - Hej Lisa!) och kusin Jin var där med sin lille Hugo.
Maken och tillika Hugos pappa Christoffer har åkt iväg till Afganistan i ett helt halvår, så Jin och Hugo bor för det mesta hemma hos mormor och morfar i Hacklarsbo. Det var verkligen roligt att träffa dem. Jag har inte sett dem sedan Hugo var något större än Maximilian. Jag hoppas halvåret går snabbt och pappa snart kommer hem!
På tal om pappor så var det nästa anhalt på turnén; söndagslunch hemma hos min pappa. Knattarna fick mer julklappar och vi var en huttrande sväng i lekparken för att barnen skulle få lite D-vitamin i form av solljus.
Det har varit en intensiv men rolig helg och det har varit så kul att få umgås med Tina, Tobbe och Sigrid. Sigrid är verkligen en liten trollunge och hon är så slående lik syrran när hon var liten.
Till sist styrde vi kosan söder ut mot Malmö och hem till vår egen efterlängtade pappa som haft gräsligt tråkigt och längtat efter oss hela helgen också.
Vi kom upp till min mormor bara 20 minuter sena i fredags. Jättekul att träffa nästan hela släkten som jag ju ser så sällan. Jag fick träffa min kusin Mattias lilla dotter Nova för första gången, fast hon är stora tjejen på nästan ett halvår. Mest kul var det ändå att träffa syrran och lilla Sigrid som jag inte sett sedan i februari (!).
Min moster Kerstin berättade att hon är en av mina hemliga blogg-läsare :) så - Hej moster Kerstin! Vi hade väldigt trevligt hos mormor och fick massor med god julmat, både vanlig och vegetariska varianter sedan glögg och mys framför brasan.
Och tänka sig - Tomten kom till Småland också!
Han hade, som vanligt vid det här laget, med sig jättefina julklappar, bland annat hemstickat från mormormor (säg det snabbt 6 gånger! ;) det är vad Ciaran alltid kallat min mormor). Alla barnbarnsbarnen fick var sin Pippi Långstrump fiskartröja och raggsockar och vantar.
I lördags var det dags att träffa den andra sidan av släkten när vi var bjudna på fika hos faster Maggie i Hacklarsbo. Både kusin Lisa (som också är en hemlig bloggläsare - Hej Lisa!) och kusin Jin var där med sin lille Hugo.
Maken och tillika Hugos pappa Christoffer har åkt iväg till Afganistan i ett helt halvår, så Jin och Hugo bor för det mesta hemma hos mormor och morfar i Hacklarsbo. Det var verkligen roligt att träffa dem. Jag har inte sett dem sedan Hugo var något större än Maximilian. Jag hoppas halvåret går snabbt och pappa snart kommer hem!
På tal om pappor så var det nästa anhalt på turnén; söndagslunch hemma hos min pappa. Knattarna fick mer julklappar och vi var en huttrande sväng i lekparken för att barnen skulle få lite D-vitamin i form av solljus.
Det har varit en intensiv men rolig helg och det har varit så kul att få umgås med Tina, Tobbe och Sigrid. Sigrid är verkligen en liten trollunge och hon är så slående lik syrran när hon var liten.
Till sist styrde vi kosan söder ut mot Malmö och hem till vår egen efterlängtade pappa som haft gräsligt tråkigt och längtat efter oss hela helgen också.
Uppe med tuppen
Idag ringde min klocka 06:00... då hade Carsten redan åkt till jobbet 40 minuter tidigare. Nu sitter jag här med min kaffekopp och försöker samla ihop allt jag och pojkarna ska ha med oss till mormor. Båda knattarna sover fortfarande. Kl 12 ska vi vara hos min mormor för jullunch med släkten och jag får räkna med minst 3 timmars körning eftersom jag ska köra X5an för första gången och inte känner mig helt säker på att trampa på gasen. Sedan ska vi umgås och kramas med mamma, Tina och Tobbe och Sigrid hela helgen.
God fortsättning!
God fortsättning!
Mer jul
Vi hade en jättemysig julafton hemma. Carsten jobbade ju till kl 14, men det funkade helt ok ändå. Jag och pojkarna passade på att förbereda och de sov båda ordentliga middagslurar så de skulle vara pigga. Pappa kom hem lagom till att hinna duscha innan Kalle Anka, som beskådades av den samlade lilla familjen med julgodis, glögg och pepparkakor. Ciaran satt som förstelnad under vissa av kortfilmerna, och vi konstaterade att det är första julen som han ser Kalle och faktiskt uppskattar det. Förra året var det för mycket kaos runt omkring och året innan det minns jag att han somnade halvvägs in i tomteverkstan.
Sedan lagade vi lite julmat och gjorde varsin jultallrik. Det går rätt smidigt när man bara tar det man själv tycker om från julbordet och lägger upp det direkt på tallrikarna.
Till sist var det dags för ytterligare en runda julklappar. Pappa delade ut och Ciaran fick ju naturligtvis övervägande mest. Han blev uppenbart glad för alla sina julklappar, men på frågan vilken som var bäst kom svaret utan tvekan....
...alla bilarna från Cars filmen.
Vi är lite osäkra på vilken julklapp Maximilian gillade bäst, kanske var det lysmasken eller katten Jansson handdockan.
Carsten fick ett par tofflor av barnen, och en tröja och en vin loggbok av mig (han hade också fått en tidig julklapp den 23e i form av en röd slips och matchande näsduk). Men själv blev jag nästan otänkbart bortskämd av min kära sambo. Jag fick en Ergorapido som jag har tjatat om i flera månader! Tänk att man kan bli så glad över att få en dammsugare i julklapp! Jag var till och med tvungen att sätta i hop den och provdammsuga lite i köket på julaftonskvällen. Och av pojkarna fick jag en nyckelring som är en digital fotoram.
Sedan fick jag öppna ett väldigt mystiskt paket som visade sig innehålla ett brev! Han skrev jättegulligt och tackade för allt jag gjort inför julen, och sedan stod det att inför nästa jul 2009 kommer julshoppingen ske i New York!!!!!! Med en NHL match inkluderad!! Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiihhhhhhhhh!!! Tänk att få julshoppa i New York! Jag blev så rörd att jag började storböla! Nu får vi ligga i och spara våra korvören i ett år så att vi kan shoppa loss ordentligt. Hoppas hoppas att det går någon riktigt kul NHL match i december också. Jag har verkligen världens bästa kille! ... jag ska nog ta och gå och pussa på honom lite nu ...
Tomten var i Skåne igår
En dag tidigare hälsade tomten på i Skåne. Vi var hos farmor och farfar och firade jul med dem och alla fastrarna och deras familjer. Det var som vanligt härligt kaos med 17 personer och två hundar, som trängdes med granen och berget av julklappar.
Lyckan var ju, som väntat, fullständig när tomten kom.
Det blev lite dubbelt, Ciaran fick bland annat två Rorri racerbilar, men med lite olika funktioner, en legolastbil, en gul bil och massor med målargrejor.
Maxi fick jättefina kläder och leksaker. Carsten och jag fick både gemensamma julklappar och var för sig. Bland annat ett kastrullset, två kokböcker och presentkort på SF bio, Ikea, Åhléns och MQ.
Och när vi vaknade i morse hade tomten varit här också och lämnat var sitt paket i pojkarnas julstrumpor.
Ciaran fick sin efterlängtade Buzz Lightyear, som han tjatat om i flera veckor.
Och så här glad blev Maximilian för sin mjukis Blixten McQueen.
Idag jobbar pappa till kl 14 och kommer hem lagom till Kalle. Då blir det familjemysjul med jultallrik och glögg och julgodis och så ännu mer julklappar - men ingen tomte.
Den grannaste granen i stan
Vi debatterade länge om vi skulle ge oss ut och köpa en riktig gran i år. Det ska ju vara en riktig gran egentligen, men bor man 4 trappor upp utan hiss så är riktig gran inte så himla praktiskt. Upp går väl kanske an, men den ska ju ut också. Så det blev att vi grävde fram plastisen ur källarförrådet i år igen. Kanske nästa år när vi bor bättre.
Vi hade i vilket fall väldigt trevligt Ciaran och jag, när vi "klädde ut granen", som Ciaran sa. Pappa och Maximilian tittade på, fotade och serverade glögg.
Maximilian var inte på bästa humör igår igen. Han hade ont i magen verkade det som, och jag misstänker att det är risgrynsgröt som inte sitter så väl med honom. Det är det jag tror är den gemensamma nämnaren under de dagar han varit sådan. Så ingen mer tomtegröt för mamma.
Han somnade till sist någon gång runt midnatt och då fick mamma äntligen tid att slå in paket. Kom väl i säng runt 2:30 snåret och klockan ringde 7:25 - ny dag och nya saker som måste göras. Idag ska jag inhandla de sista julklapparna och maten vi ska ha med oss imorgon.
Vi hade i vilket fall väldigt trevligt Ciaran och jag, när vi "klädde ut granen", som Ciaran sa. Pappa och Maximilian tittade på, fotade och serverade glögg.
Maximilian var inte på bästa humör igår igen. Han hade ont i magen verkade det som, och jag misstänker att det är risgrynsgröt som inte sitter så väl med honom. Det är det jag tror är den gemensamma nämnaren under de dagar han varit sådan. Så ingen mer tomtegröt för mamma.
Han somnade till sist någon gång runt midnatt och då fick mamma äntligen tid att slå in paket. Kom väl i säng runt 2:30 snåret och klockan ringde 7:25 - ny dag och nya saker som måste göras. Idag ska jag inhandla de sista julklapparna och maten vi ska ha med oss imorgon.
Paketinslagning, julstädning och sammarbetssvårigheter
Ja det lackar mot jul, som det heter och här gör julstöket skäl för sitt namn. Jag har julstädat i två dagar med varierat resultat. Igår var pappa hemma och höll styr på knattarna så jag lyckades avverka nästan halva min to-do lista, men idag har jag och mina älskade söner stött på vissa sammarbetssvårigheter. Den store killen vill inte städa sitt rum för det är trååååååååååååkiiiiigt!! Och den lille förstår inte alls vad det ska vara bra för att sitta själv i sin babysitter eller ligga på lekmattan. Vad då multitasking? Kan inte mamma slå in paket och hålla i en bebis samtidigt? Så jag har fått överge min to-do lista och i stället har jag och Maximilian dansat till Dean Martins "Let it snow", Werner & Werners "Vår julskinka har rymt" och andra trevliga jullåtar.
Men julen kommer ju tyvärr antingen jag försöker ignorera den eller inte.
Men julen kommer ju tyvärr antingen jag försöker ignorera den eller inte.
Katastrofhjälp för jordbävningens offer
JORDBÄVNING I SKÅNE - DIN HJÄLP BEHÖVS!
NU HAR DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN ORSAKAT JORDBÄVNING I SKÅNE!
Tisdagen den 16 december slog katastrofen till med full kraft i Skåne. Med epicentrum utanför Bo Olsson i Tomelilla skakade en kraftig jordbävning med magnituden 4.7 på Richterskalan hela Skåne. Tusentals skåningar väcktes ur sin nattsömn de så väl behöver. Många var hungriga efter att inte ha ätit på hela natten.
Din hjälp behövs omedelbart.Skåningen är en mycket känslig individ, särskilt nu inför julen. Många skåningar kommer lida oerhört om de inte får luad ål, gröt och kalkon med sviskon till jul. Läkare har redan sett naveldjupet minska hos vissa skåningar i särskilt utsatta områden.
Skänk 1500 kronor till konto bifogat nedan. Denna blygsamma summa kan ge tre skåningar en trygg tillvaro under julen som de så väl behöver. Se exempel nedan.
1500 kronor ger tre skåningar:
snaps till julbordet
extra grädde i ris á la Maltan
extra fet ful-fiskad ål
specialimporterade äpplen till äpplekagan
filtar till soffan, för eftermiddagsluren
Öppna ditt hjärta, och plånboken, och börja skänk NU!
DU KAN RÄDDA EN SKÅNING TILL JUL!
Skånsk jordbävningshjälps konto 90 1950-5
Lite mammaskryt
Ibland oroar man sig ju och tycker ens barn verkar uppfostrade av vargar jämfört med andra barn - men idag kan jag stolt och glad meddela att min son faktiskt är ganska väluppfostrad ändå . Hur jag kom på detta? Jo han har en kompis hemma. Det är en väldigt snäll och lugn och artig liten kille men medan Ciaran hängde upp sina ytterkläder i hallen fick jag plocka upp kompisens overall, skor och mössa som låg mitt på golvet. Jag har torkat kiss på badrumsgolvet 2 gånger redan, han använder inte papper, spolar inte och tvättar inte händerna. När de åt mellis satt Ciaran (som är den aktiva och stimmiga av dem två) still åt rätt håll och åt upp sin mat medan kompisen satt åt alla håll, på knä i stolen, spillde överallt och lämnade en halväten macka och en halv skål med flingor (och gnällde 15 minuter senare att han var hungrig igen). Ciaran gick och tvättade sig om händer och mun efter maten medan kompisen stod och stirrade på TVn i vardagsrummet, sedan försvann de båda in på Ciarans rum igen.
Båda fyller 5 i vår.
Ciaran må vara superaktiv, lyssnar inte så himla ofta när man tjatar på honom etc, men det känns ju bra att man i alla fall lyckats med att inpränta grundhyfset. Det är ju inte sånt man tänker på till vardags och tar lite förgivet.
/stolt mamma
Båda fyller 5 i vår.
Ciaran må vara superaktiv, lyssnar inte så himla ofta när man tjatar på honom etc, men det känns ju bra att man i alla fall lyckats med att inpränta grundhyfset. Det är ju inte sånt man tänker på till vardags och tar lite förgivet.
/stolt mamma
Lite julstök i helgen
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så gjorde vi ett pepparkakshus i helgen. Så på allmän begäran kommer här några bilder :)
Pappa och Ciaran blandar till kristyr
medan mamma smälter socker (tog väldigt lång tid) och monterade 
Maximilian tittar på
och mamma dekorerade. Vid det här laget hade alla andra tröttnat och gått och gjort nåt annat.
Mitt katastrofalt blekfisiga osminkade jag poserar med det nästan klara huset (lite mer kristyr tillkom efter bilden togs).
Pappa och Ciaran blandar till kristyr
medan mamma smälter socker (tog väldigt lång tid) och monteradeMaximilian tittar på och mamma dekorerade. Vid det här laget hade alla andra tröttnat och gått och gjort nåt annat.Mitt katastrofalt blekfisiga osminkade jag poserar med det nästan klara huset (lite mer kristyr tillkom efter bilden togs).
Ny 1:a på Buu-listan
Postkod lotteriet! Vad är det de inte fattar? Jag vill inte vara med! Hur mycket pengar går verkligen till de välgörande ändamål de stödjer och hur mycket går till utskick och porto? Jag förstår inte hur det kan vara lönsamt att skicka ut så himla mycket brev och reklam till folk som inte vill vara med. I höstas, när jag antar den nya säsongen startade, fick både jag och Carsten var sina 3 olika brev och reklamblad på lika många veckor, sedan har de kommit sporadiskt med några veckors mellanrum. Ibland skickar de en hel tidning tryckt i 4 färg med en massa fåniga artiklar om grannyror och Berit Karlsson i Kramfors som vann en ny volvo och annat som jag faktiskt inte bryr mig ett skvatt om. Och inte hjälper det att det står "INGEN REKLAM TACK" med stora bokstäver på vårt brevinkast, eftersom allting är personligt adresserat och kommer i var sitt exemplar till alla vuxna i hushållet.
Tänk om Bingolotto skulle börja köra samma grej, och sedan alla dessa ring-in-och-gissa tävlingar som går varje dag på alla TV-kanaler... och varför inte Idol och Let's dance och Stjärnor på is och alla andra som nog behöver värva lite röster. Men det kanske inte gör så stor skillnad för man har ju redan drunknat i utskick från Rickard och gänget.
Undrar om det upphör om man går med? Det kanske är någon sorts utpressningsmetod - ge oss 100kr i månaden så slutar vi bombadera dig med skräppost!?
Här är ett välgörande ändamål de borde börja stödja - miljön!
Tänk om Bingolotto skulle börja köra samma grej, och sedan alla dessa ring-in-och-gissa tävlingar som går varje dag på alla TV-kanaler... och varför inte Idol och Let's dance och Stjärnor på is och alla andra som nog behöver värva lite röster. Men det kanske inte gör så stor skillnad för man har ju redan drunknat i utskick från Rickard och gänget.
Undrar om det upphör om man går med? Det kanske är någon sorts utpressningsmetod - ge oss 100kr i månaden så slutar vi bombadera dig med skräppost!?
Här är ett välgörande ändamål de borde börja stödja - miljön!
BVC 6-8 veckors kontroll
Idag träffade vi BVC läkaren och Maximilian var på ett riktigt ilsket humör, som han varit de sista dagarna. Doktorn trodde det kunde bero på en liten infektion nånstans, men kollade öronen och tryckte lite på magen och allt såg bra ut. Förhoppningsvis går det över ganska snabbt, annars kan det vara begynnande kolik (*peppar, peppar*). I övrigt var allting jättebra, de tyckte han verkade väldigt pigg och alert (och därmed också frisk) när han inte skrek utan såg sig omkring och beklagade sig för Gunilla, vår BVC sköterska, som han brukar göra. Det är lite roligt för han har en förmåga att babbla på med henne när vi är där på ett sätt som han inte gör hemma. 4850gram vägde han idag, och jag bad Gunilla kolla hans journal och förra gången vägde han 4720gram (så jag mindes ju faktiskt fel sist).
Nu hänger lille monsieur här på mammas mage i baby björnen, för att sitta själv passar sig inte längre. Så om det inte är för sent att önska något av tomten så önskar sig Maximilian en ergonomisk bärsele typ Manduca eller elastisk sjal typ MaM Eco, så han kan hänga på sin mamma hela tiden utan att mamma får så ont i ryggen och axlarna som hon har just nu.
Nu hänger lille monsieur här på mammas mage i baby björnen, för att sitta själv passar sig inte längre. Så om det inte är för sent att önska något av tomten så önskar sig Maximilian en ergonomisk bärsele typ Manduca eller elastisk sjal typ MaM Eco, så han kan hänga på sin mamma hela tiden utan att mamma får så ont i ryggen och axlarna som hon har just nu.
Man vet att man får för lite sömn när...
Jag vaknade i godan ro i morse och steg upp och drack lite kaffe med min kära sambo, efter att Maximilian haft en riktigt jobbig natt igen. När de stora killarna sedan begav sig till jobbet och dagis satte jag mig vid datorn och kollade mailen och där fanns ett från kusin Daniel i Stockholm med frågan "Allt väl efter jordbävningen?". Huh? Först kopplade jag inte alls, men sedan surfade jag in på Aftonladet och hittade morgonens toppnyhet http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4004352.ab .
Eventuellt kraftigaste jordbävningen i Sverige på 100år inträffade i morse ca 5,5 mil härifrån. Oroligt lättsovande Aftonbladetläsare från så väl Borås som Kalmartrakten har hört av sig med vittnesuppgifter... men här i Malmö sov vi oss igenom alltihop och kände inte ett dugg. Till och med Maximilian som vaknat hundra gånger i natt av andra orsaker, sov som ... ja en bebis vid just den tiden.
Så jag kan ju lugna kusin Daniel och tacka för omtanken - vi är helt oskadda, förrutom att vi uppenbarligen är så sömndepriverade att bara en bebis kan väcka oss.
Eventuellt kraftigaste jordbävningen i Sverige på 100år inträffade i morse ca 5,5 mil härifrån. Oroligt lättsovande Aftonbladetläsare från så väl Borås som Kalmartrakten har hört av sig med vittnesuppgifter... men här i Malmö sov vi oss igenom alltihop och kände inte ett dugg. Till och med Maximilian som vaknat hundra gånger i natt av andra orsaker, sov som ... ja en bebis vid just den tiden.
Så jag kan ju lugna kusin Daniel och tacka för omtanken - vi är helt oskadda, förrutom att vi uppenbarligen är så sömndepriverade att bara en bebis kan väcka oss.
Nya bilder
Igår var det dags för en ny fotosession med lillknatten. Syftet var att fånga ett leende på bild, och det gjorde vi men dessvärre blev de bästa leendena lite suddiga, men vi fick många bra både med och utan leenden. Jag har lagt vattenmärken på bilderna här på bloggen, men kopior för utskrift mailas direkt till berörda far- och mormödrar.
Luciatraditioner - både gamla och nya
Igår var det Lucia på dagis och Ciaran har visst skapat en ny egen Lucia-tradition av att möta oss med feber när vi kommer till dagislusset. Igår var han inte lika hängig som förra året, men ändå 38,8 när vi kom hem. Han har klagat över ont i örat också, men idag på morgonen hade han bara 36,9 så förhoppningsvis var det bara tillfälligt.
Ciaran hade övat och övat i flera veckor på Lucia sångerna. Han och kompisen Milton skulle vara pepparkakor och tradera-mamman hade ju naturligtvis hittat perfekta pepparkaksdräkten. Allt gick jättebra tills Lucia tåget kommit in och ställt upp - då började Ciaran vråltjuta (scenskräck?) och ville inte stå kvar. Han ville vara hos mamma och pappa. Men efter att pappa mutat med choklad när vi kom hem gick han med på att gå tillbaka. Först satte han sig med ryggen mot publiken, sedan i en frökens knä och lyckades i alla fall slutföra framträdandet med bravur.
Efteråt fick vi kaffe med lussekatter och pepparkakor och hade trevligt med de andra föräldrarna. Vi bestämde med Miltons mamma att Milton ska få följa med hem och leka nästa vecka efter dagis när hon jobbar länge. Allt var supermysigt förutom att dagis är VÄRDELÖSA på att stava Ciarans namn och jag börjar bli riktigt irriterad. Jag har påpekat åtskilliga gånger att hans namn står felstavat lite överallt, men inte nog med att de inte ändrat de ställen jag påpekat, utan de fortsätter att stava hans namn fel. Alla barnen fick en stor pepparkaka som var dekorerad med deras namn och på Ciarans stod det naturligtvis "CAIRAN".
Min lille febrige pepparkaka var så inne i sin lusseroll att när jag var uppe i natt och ammade Maximilian hörde jag Ciaran sjunga "Sankta Lucia" i sömnen!
Lillebror var också pepparkaka
Ciaran hade övat och övat i flera veckor på Lucia sångerna. Han och kompisen Milton skulle vara pepparkakor och tradera-mamman hade ju naturligtvis hittat perfekta pepparkaksdräkten. Allt gick jättebra tills Lucia tåget kommit in och ställt upp - då började Ciaran vråltjuta (scenskräck?) och ville inte stå kvar. Han ville vara hos mamma och pappa. Men efter att pappa mutat med choklad när vi kom hem gick han med på att gå tillbaka. Först satte han sig med ryggen mot publiken, sedan i en frökens knä och lyckades i alla fall slutföra framträdandet med bravur.
Efteråt fick vi kaffe med lussekatter och pepparkakor och hade trevligt med de andra föräldrarna. Vi bestämde med Miltons mamma att Milton ska få följa med hem och leka nästa vecka efter dagis när hon jobbar länge. Allt var supermysigt förutom att dagis är VÄRDELÖSA på att stava Ciarans namn och jag börjar bli riktigt irriterad. Jag har påpekat åtskilliga gånger att hans namn står felstavat lite överallt, men inte nog med att de inte ändrat de ställen jag påpekat, utan de fortsätter att stava hans namn fel. Alla barnen fick en stor pepparkaka som var dekorerad med deras namn och på Ciarans stod det naturligtvis "CAIRAN".
Min lille febrige pepparkaka var så inne i sin lusseroll att när jag var uppe i natt och ammade Maximilian hörde jag Ciaran sjunga "Sankta Lucia" i sömnen!
Lillebror var också pepparkaka
BVC
Det gick som vanligt galant på bvc och jag 'tror' han vägde 4750gram. Anledningen till att jag inte vet säkert är att jag inte fick det uppskrivet denna gången och när jag gick tillbaka in för att be och få det så hade sköterskan gått och då blev jag lite osäker på om jag kom ihåg rätt. Men huruvida har jag i så fall fel på kanske 20 eller 30 gram. 55 cm lång också och nu ligger vi ganska exakt på alla medelkurvor.
Sköterskan bekräftade också som vi redan misstänkt, att han har fått ett litet navelbråck, men det är inget farligt sa hon och bör gå tillbaka av sig själv när magmusklerna blir lite större och starkare. Annars babblade han och log och flirtade med bvc sköterskan.
Sköterskan bekräftade också som vi redan misstänkt, att han har fått ett litet navelbråck, men det är inget farligt sa hon och bör gå tillbaka av sig själv när magmusklerna blir lite större och starkare. Annars babblade han och log och flirtade med bvc sköterskan.
Att uppfostra barn i stan istället för idylliska villaområdet
Jag funderar lite på hur andra föräldrar gör och känner angående att uppfostra sina barn i lägenhet i stan. Själv är jag uppvuxen i en villa på 70 talet där man själv gick och ringde på dörren och frågade om kompisen kunde komma ut och man cyklade runt i området och täljde pinnar med morakniv och lekte utomhus till solen gick ner. Jag kände ingen förutom farmor och farfar som bodde i lägenhet.
Samhället har onekligen förändrats och idag är jag tvåbarnsmamma och bosatt mitt i stan. Mitt dåliga mammasamvete säger mig att det bästa för barnen vore villaområdesidyllen, men samtidigt är det inte något som rent praktiskt och ekonomiskt skulle funka för oss. Hur gör man då för att barnen ska få en så bra social och stimulerande uppväxt som möjligt i stan? Är det bara att boka in lekland- och badhusbesök varje helg som gäller? Var hittar man kompisar om man som förälder inte känner någon som har barn i samma ålder?
Får återkomma när jag funnit lite svar.
Samhället har onekligen förändrats och idag är jag tvåbarnsmamma och bosatt mitt i stan. Mitt dåliga mammasamvete säger mig att det bästa för barnen vore villaområdesidyllen, men samtidigt är det inte något som rent praktiskt och ekonomiskt skulle funka för oss. Hur gör man då för att barnen ska få en så bra social och stimulerande uppväxt som möjligt i stan? Är det bara att boka in lekland- och badhusbesök varje helg som gäller? Var hittar man kompisar om man som förälder inte känner någon som har barn i samma ålder?
Får återkomma när jag funnit lite svar.
Pepparkaksgubbar och glada bebisar
Ja det är inte lätt att komma till att blogga. Ska erkänna att det inte alls beror på att inget kul händer utan det råder viss lathet bakom senaste tidens bloggbrist. Klart mycket händer. Idag ska vi till BVC igen och se hur mycket lillklumpen lagt på sig sedan sist. De senaste två nätterna har han sovit mycket bättre än vanligt. Istället för att vakna varannan timme har han lyckats sova 4 timmar i sträck och sedan bara vaknat ytterligare en gång till efter det. Man känner sig nästan mänsklig igen!
I helgen hade jag mina föräldrar här. Allihop! Det var väldigt trevligt. Det händer ju inte särskilt ofta... total solförmörkelse inträffar nog oftare. Nu är det bara syrran med familj som inte träffat Maximilian än, men det ska de få göra i mellandagarna.
Annars är det full rulle med att bli redo för jul. Önskelistor är skickade, några julklappar inhandlade och pepparkaksdräkten tvättad och redo för dagislusse på fredag. Ciaran övar för fullt på sångerna och än så länge sitter i vilket fall 'Sankta Lucia' och 'Pepparkakssången'.
Maximilian har fullt upp han också. Han har börjat le och skratta, speciellt åt pappa, och är en riktig liten pajas. Har ännu inte lyckats fånga ett klockrent leende på bild, men här är i alla fall en bild på en väldigt glad bebis.
