Mer flyt

Jag glömde ju säga att gårdagen bjöd på ännu mer flyt i form av att min lilla Renault Megane flög igenom besiktningen nästan helt utan anmärkning! Det enda besiktningsmannen påpekade var att jag inte hade någon spolarvätska. Min första tanke var -"yaaay nu kan jag behålla den ett tag till" medan Carstens första tanke var "yaaay nu kan vi sälja den"!

Finanskris? Vaddå?!

Haha, ok det är kanske att överdriva - men vi har sålt lägenheten!! WHOOOHOO!! Inte bara sålt den men faktiskt haft budgivning med flera spekulanter och lyckats få precis så mycket för den som vi hade hoppats. Och inte bara det - det tog i stort sett bara 4 dagar! Och bara en halvtimmes visning! Helt galet! Vi som var inställda på en kraftig förlust.

Så igår firade vi genom att ringa vår favoritrestaurang Any Time och frågade om vi kunde få deras oxfilé för avhämtning (vad gör man inte i brist på barnvakt ;-) ). Det gick jättebra sa de, så jag travade iväg och hämtade vårt livs dyraste hämtmat och Carsten dukade mysigt i vardagsrummet. Sedan skålade vi och jag smuttade lite rödvin (sen fick Carsten dricka resten av flaskan själv) och pratade framtidsplaner och drömhus.

It's alive!!!

Min blogg alltså! Den har inte dött, som vissa har hört av sig och undrat. Jag har bara haft "häcken full" så att säga.

Vi har lagt ut lägenheten till försäljning igen och hade visning i söndags. Det var vääääldigt mycket folk här - 26 sällskap, alltså runt 50-60 pers på våra 73 kvadrat!! Vi har dock inte fått något bud än, men det var egentligen bara förhandsvisningen. Nästa söndag har vi en 4-timmars visning. Vi har också aktivt tittat på hus under de senaste veckorna. Var med och budade på ett hus i Staffanstorp, som inte blev något av eftersom de ville ha orimligt tidig inflyttning och vi tyckte det sprang iväg lite i pris i förhållande till värdet på huset. Men det är ju en kul observation i vilket fall, att marknaden (som var stendöd för några månader sedan) också (likt min blogg) kommit till liv igen. Det ger ju lite hopp att vi ska kunna sälja och flytta inom en nära framtid i alla fall.

Annars är allt för tillfället väl med familjen. Vi har alla varit lite småkrassliga och Maximilian hade feber för första gången igår, men verkar mycket bättre idag. Han fick en liten dos Reliv (som alvedon) med skogsbärssmak och reaktionen var faktiskt lite komisk. Vad förvånad han såg ut! Men han smaskade i sig alltihop och verkade gilla det.

Avslutar med lite blandade januari-bilder

Nyår 2009 (Ciaran firade ju av eget val med mormor)

Maxi, mamma och kusin Minna

Play hard!
Maxi och pappa (samma kaxiga uppsyn)
Min nya favorit bild :)

Hysteriskt roligt!

Ja ikväll är jag gräsänka och har roat mig med att bland annat lägga till en översättnings-gadget här på sidan ------->
Jag har suttit här och läst min blogg på engelska och skrattat så jag gråter! Ok för det mesta förstår man ganska bra vad jag skriver, men ibland hänger inte riktigt Google-översättaren med. Gillar hur de får "alla fastrarna" (Carola, Corina och Cornelia alltså) till "all fixed agents"! Eller min syster Tinas blogg - Livet på en pinne som översätts till Thawed blog - Life on a stick! Och den 4e februari ska jag uppenbarligen "Cut me and dye your hair"!

Summan av kardemumman och russinen i den nya kakan

Då var det nytt år igen. 2008 gick snabbt, men det var ett bra år tycker jag. Vi fick Maximilian. Det var ju inte helt enkelt, men det gick ju så strålande bra trots operationen och cerklaget och alla restriktioner, att jag redan nu kan se tillbaka på det och enbart känna att det var en positiv upplevelse. Jag är tacksam att vi fick gå igenom det, för det har verkligen rotat oss som familj. Ciaran och Carsten har kommit varandra väldigt nära under 2008 och jag vet att det betyder så mycket för Ciaran. Själv känner jag mig bara lyckligt lottad på alla plan och det gjorde jag inte av olika anledningar när 2008 startade.

Men som Carsten säger: 2009 ska bli ännu bättre! Detta året kommer jag till största delen vara mammaledig, Ciaran kommer gå på dagis 15 timmar i veckan och jag kommer ha mycket tid med mina pojkar. Jag hoppas verkligen det ska hjälpa Ciaran. Han har haft det lite svårt med att bli storebror, trots att han är världens bästa. Det är klart inte lätt. Han har varit centrum av mitt universum sedan han föddes och nu delar han den platsen med både Carsten och Maximilian. Men i gengäld har han både fått en pappa och en lillebror - en familj.

2009 kommer denna lilla familj förhoppningsvis hitta det perfekta nya boendet, som rymmer oss alla och allt vi vill ha. Väldigt snart. Och även om jag kommer gå hemma har jag ändå förväntningar på 2009 att innehålla starten på min framtida karriär. Något ska det väl bli av mig också när jag blir stor och när jag ska fylla 33 om en och en halv månad känns det som om det är hög tid att bli stor nu.

Jag ska ju också så småningom få avsluta 2009 med att åka till New York och julshoppa och se en NHL match. Tänk att jag lyckades bo i Kanada i över 7 år utan att se en enda NHL match. Skamligt!

Som sagt, jag är nöjd med 2008, men för att citera Ciaran som citerar Buzz Lightyear: "-Till oändligheten och vidare!"
2009 - bring it on!