Carsten har varit i Norge i 3 dagar denna veckan och under tiden har jag satt Maximilian i sov-boot camp och hård tränat att kunna somna om av sig själv utan att behöva amma. Ett viktigt steg i att sluta amma helt inom en snar framtid. Maxi har alltid sovit riktigt dåligt faktiskt. Även nu vid 10 månaders ålder har han för vana att vakna minst 2-3 gånger per natt men inte sällan fler gånger. Och ovanan trogen så har det krävts amning för att somna om. Men så åkte som sagt pappa bort i 2 nätter och elaka mamman satte ner foten och vägrade amma. Första natten vaknade han två gånger och gallskrek i en halvtimme båda gångerna. Jag gjorde mitt bästa att trösta utan att plocka upp honom och amma. Jag gav honom vatten, klappade honom i håret och sa "så ja Maxi nu lägger vi oss ner och sover" om och om igen. Oj vad arg han var! Och oj vad hes han var dagen efter. Men jag gav inte vika och han ammade inte förrän kl 06:00.
Andra natten kom jag dock på ett knep. Han har en blinkande, spelande lysmask i sängen och när jag spelade med den la han sig ner igen. Enda minuset är att lysmasken spelar ju bara en kort melodi och när melodin var slut satte han sig upp igen. Så även om det gick betydligt lugnare, tystare och behagligare natt 2, så vaknade han fler gånger och jag stod vid sängen en bra stund varje gång och tryckte på lysmasken för att starta om den. Men döm om min förvåning och lycka när jag vaknade 07:38 av att telefonen ringde och Maximilian fortfarande sov - i sin egen säng!
Så kom pappa hem igår kväll, men vi fortsatte på inslagen linje och EUREKA! I natt vaknade han bara 1 gång och somnade om efter bara ett par tryck på lysmasken! Han vaknade till lite en andra gång men gnydde bara lite och somnade om helt själv. Han vaknade 10 minuter i 7 i morse, helt acceptabelt, och fick ligga i vår säng och dra sig till 20 över 7 innan storebror vaknade och vi steg upp.
Nu ska jag ju inte ropa hej för tidigt. En natt gör ju ingen vana, men det har gått över förväntan och jag är så stolt över min lille plutt.
I övrigt kan man säga att han verkligen kommit in i en expansiv fas de senaste två veckorna; Han har fått 4 nya tänder och är nu uppe i 8st totalt. Han har lägligt nog också fått sin första kallelse till tandläkaren. Han drar sig upp med hjälp av möbler och står ganska stadigt så länge han har något att hålla sig i. För att ta sig fram på golvet har armécrawlet övergått i riktig krypning på händer och knän - och fort går det! Så nu har jag skruvat upp grind till trappan (dock blev det inte bra så vi ska göra om det idag), för Maxi visade att han kan ta sig upp till 4:e trappsteget för egen maskin, men ner igen är lite vanskligare.
Han vinkar hej då och pekar med sitt söta, knubbiga pekfiner och säger "dä" eller "titta" och han kör sina leksaksbilar över golvet med ljudeffekten "brrrrrr".
En helt underbar period!
Jag gillar inte Alex Schulman egentligen...
...men jag tycker det här svininfluensa-inlägget på hans blogg var mycket bra och jag instämmer!
http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2009/09/vaccinera-er-nu-sjalviska-manniskor
http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2009/09/vaccinera-er-nu-sjalviska-manniskor
Måndag igen...
...vilket betyder babysim och dagis. Babysimmet var jättekul precis som förra gången och idag stannade vi kvar och Maxi åt sin lunch med de andra bebisarna efteråt. Vi bestämde med de andra mammorna och bebisarna att vi ska börja fika efter simmet från och med nästa vecka.
Efter simmet gick jag och Maximilian på stan och shoppade. Vi köpte en ny dagisryggsäck till Ciaran. Han hade beställt en i form av Blixten McQueen och tursamt nog hittade vi exakt en sån han ville ha. På dagis hade de varit på äventyr och letat långa pinnar att använda till att göra käpphästar. På onsdag ska de måla pinnarna och så ska de gärna ha med sig en gammal strumpa och lite annat att göra hästhuvud av.
När vi kom hem hade båda pojkarna fått post. Var sitt kort från mormor! Ciaran fick ett rött kort med en luden spindel på och Maximilian fick ett kort i form av en lila elefant. Ciaran tyckte det var jättekul att få post men Maximilian uppskattade verkligen sitt kort och har lekt med (och tuggat på) det ända sedan vi kom hem.
Bokskogen
Det blev en sväng i skogen för mig och knattarna med kusinerna Minna och Neimi och deras föräldrar. Vi hade picnic och jag fick ju naturligtvis ta med mina gamla mackor hem igen eftersom Corina glänste med krabbelurer som både Ciaran och Maxi... och jag själv, föredrog. Ciaran och Minna letade efter Mulle-kojor och vi föräldrar gjorde vårt bästa för att hinna med att fotografera dem. Jag fick inte riktigt till det som jag ville. Det är svårt att koncentrera sig på kamerainställningar och ljus och sånt när Maximilian skriker för att vagnen står still och Ciaran hoppar upp och ner som en guttaperkaboll och blir suddig på varenda bild för han inte är stilla en sekund. Jag försökte att fotografera Minna istället men hon tittade ju i sin tur väldigt sällan åt mitt håll.
Men vi hade trevligt ändå och även om det duggade lite på oss en kort stund så var vädret riktigt bra promenadväder.
Men vi hade trevligt ändå och även om det duggade lite på oss en kort stund så var vädret riktigt bra promenadväder.
Nu ska vi snart äta mumsig, äkta hemlagad kalops med potatis. Ibland känner man verkligen att svensk husmanskost är grovt underskattad.
