Är vi svenskar eländes-älskande gnällspikar?

Alla andra bloggar har ju åtminstone nämnt melodifestivalen, så jag ska väl inte vara sämre. Jag har inte tittat mer än de sista två gångerna och igår fick jag klart för mig varför.
Jag förstår mig för det första inte på duell-upplägget alls. Jag får det bara till att det är orättvist. De lägger låtarna två och två och så tävlar de bara mot varandra. Och som de parar ihop dem verkar det misstänkt fördelaktigt för favoriterna. Förutom att det kanske var en liten skräll att BWO inte gick vidare ur första rundan, så bjöds det ju inga överraskningar direkt.

Och internationella juryns val? Vad sjutton är det? De väljer en låt som inte ens gick vidare bland de fem bästa i sin deltävling, som får åka gräddfil till Globen. Borde inte de övriga bidragen i andra chansen ha förtur?

Men det jag definitivt inte förstår om hur svenska folket röstar, även om det var väntat, handlar om sista duellen i första omgången igår. I ena ringhörnan har vi glada, poppiga, svängiga 60-tals klingande "I got U" med Rigo & The Topaz Sound feat. Red Fox och i andra hörnan står Caroline af Ugglas och gnäller "Snälla, snälla, snäääälla lämna mig inte" (ok, låten heter bara "Snälla, snälla"). Kanske är det min egen bitterhet som talar, eftersom "I got U" var min stora favorit - men jag förstår bara inte varför man väljer jämmer och elände framför svängit och glatt?

Ja ja, jag hoppas i vilket fall att "I got U" blir en radiodänga för det är en given sommarplåga och ett musikaliskt lyckopiller :-). Titta på videon genom att klicka här!

5år

5 år är lång tid på många sätt. I de flesta situationer skulle nog 5 år anses som ganska länge. Men när man blir förälder så börjar tiden bara rusa. *Poff* säger det så har det gått 5 år.



(Bilderna är lite suddiga för jag tog foton av foton ur Ciarans album.) **

Kl 17:13 i eftermiddag är det exakt 5 år sedan jag blev mamma. Det är faktiskt det längsta jobb jag har haft, och jag har inga planer på att någonsin sluta. Men inte vågade jag ens hoppas, den 5:e mars för 5 år sedan, att jag idag skulle få ge bort en pruttkudde, en Cars bensinmack och en låda lego bland annat, till en överlycklig och stolt 5 åring.


Grattis på 5 års dagen mammas stora kille!!



(**Vattenmärkena på bilderna är för att dessvärre finns folk på intenet som tycker det är kul att stjäla bilder på sjuka barn och använda dem för egen vinning)

Fördelar med att bo i hus

Vad jag längtar!

Idag är det städdag hemma på vår gata i stan. Det betyder parkeringsförbud mellan kl 18-22 på ena sidan av gatan. Det är hård konkurrens om platserna på den tillåtna sidan, så jag har redan kl 14 varit förutseende nog att parkera rätt och ämnar inte flytta på bilen något mer idag. Det är inte ovanligt att man annars på städdagen får spendera en dryg halvtimme med att leta efter en ledig lucka flera kvarter bort. Eller så kan man göra som jag gjorde sist - glömma bort att det är städdag överhuvudtaget. Det kostar 500kr. Det är inte första gången jag har glömt det.

Sa jag att jag längtar?

Den stora dagen...

..är imorgon! 5 år! Det är stort. Idag har desperata mamman gått gång upp och gång ned på ToysR'Us med hoppet sjunkande. Visst finns det saker att köpa, men inget som känns rätt. Alla bra uppslag jag hade gav jag bort till släkten som ringt och mailat och undrat vad han önskat sig. För trots att detta är en så stor dag har han inte lyckats klämma ur sig några vidare värst seriösa önskningar, utan mest 'får jag köpa en sån??!' om allt som visas i Cartoon Networks reklampauser. Så han har önskat sig allt från små rosa "Pony in my pocket" till saker han inte ens kan uttala, men inget vettigt.
"-Men hur svårt kan det vara att shoppa till en 5 åring?", tänkte jag, "De vill ju ha allt!"

Efter 2 timmars planlöst irrande i butiken med en tom kundvagn insåg jag att det snart var dags att hämta på dagis och det blev några snabba beslut och sedan mot kassan. I skrivande stund letar därför desperata pappan i sin tur igenom sin egen butik efter passande datorspel eller dvd-filmer att komplimentera med. Vi hade ett tag funderingar på att köpa ett Nintendo DS, men kom fram till att det var för dyrt och avancerat och, med tanke på att det inte är något han önskat själv, även onödigt.

Disney's Bilar är ju den stora favoriten. Och visst hittade jag Bilar-grejor: bilar-gardiner, bilar-lampor, bilar-flipperspel, bilar-kalsonger, bilar-väckarklocka, bilar-suddigum, bilar-bilar, bilar-klistermärken, bilar-utklädningskläder... ja ni fattar. Allt går visst att sälja med mördande reklam, eller om man smäcker på en bild av Blixten McQueen. Jag ska erkänna att jag faktiskt utan att tveka kastade ner 3 par bilar-kalsingar i kundvagnen, men insåg själv att ett flipperspel inte blir Ciarans grej bara för att det är rött och har bilartema.

Men som sagt, jag fick ge upp utan att vara helt nöjd och istället bege oss till dagis, där jag och Maxi möttes av en skenande hjord av ca 30 små, skrikande bakterie- och virushärdar, som varit ute på gården och nu skulle in och äta mellis. Vi fick med oss en hem - den med röd Blixten McQueen-mössa.

3 kolumner

Vet inte om jag gillar det än, vi får känna lite på det.