Jag hittade sången vi spelade på Maximilians namngivning i lördags på YouTube.
Beach 2009
Ja nu står sommaren äntligen för dörren på riktigt. Igår hade vi riktig sommarvärme och kvällen avslutades med ett avlägset muller som ju hör sommaren till. Vi håller som bäst på att försöka planera vad vi ska göra under de åtta veckor som Carsten kommer vara pappaledig i sommar. Det är ju mindre än en månad kvar till ledigheten börjar.
Själv önskar jag sol och värme och en snygg solbränna... eller önskar och önskar – “desperat behov” är nog snarare rätt uttryck. Min kära sambo påpekade så gulligt igår att jag ser “sjukt sliten” ut. Haha, ja, det är nog en mild underdrift. Blek och hålögd efter att Maximilian lagt sig till med den fula ovanan att köra mamma ur sängen klockan 6 på morgonen. Sedan, lagom till att mamma fått i sig två koppar kaffe och börjat känna sig som en människa, så somnar ju naturligtvis den lilla räkan om.
Och mina stackars albylbleka ben pryds mindre sexigt av svarta, lila och blågula blåmärken i leopardfläckigt mönster. Tackar bland annat Maximilians bilstol för dem.
Jag upptäckte också att jag på något vis lyckats rita mig själv ganska högt upp på låret med en bläckpenna! Detta är ju också ett ganska tydligt teckan på att jag är i stort behov av framför allt mycket vila på semestern. Jag har inget tydligt minne av att jag har hanterat en bläckpenna i uppenbarligen nästan naket tillstånd (med tanke på streckets placering).
Sneglar därför längtansfullt på restreselistorna efter något som kanske kan passa plånboken och ge en välbehövlig intensivkur i vila, sol och solbränna så man kan se så här pigg, utvilad och brunbränd ut som man gjorde efter en vecka på Kreta 2007.
I övrigt står Skara sommarland och Metallica i Köpenhamn som höjdpunkter på sommarprogrammet.
Själv önskar jag sol och värme och en snygg solbränna... eller önskar och önskar – “desperat behov” är nog snarare rätt uttryck. Min kära sambo påpekade så gulligt igår att jag ser “sjukt sliten” ut. Haha, ja, det är nog en mild underdrift. Blek och hålögd efter att Maximilian lagt sig till med den fula ovanan att köra mamma ur sängen klockan 6 på morgonen. Sedan, lagom till att mamma fått i sig två koppar kaffe och börjat känna sig som en människa, så somnar ju naturligtvis den lilla räkan om.
Och mina stackars albylbleka ben pryds mindre sexigt av svarta, lila och blågula blåmärken i leopardfläckigt mönster. Tackar bland annat Maximilians bilstol för dem.
Jag upptäckte också att jag på något vis lyckats rita mig själv ganska högt upp på låret med en bläckpenna! Detta är ju också ett ganska tydligt teckan på att jag är i stort behov av framför allt mycket vila på semestern. Jag har inget tydligt minne av att jag har hanterat en bläckpenna i uppenbarligen nästan naket tillstånd (med tanke på streckets placering).
Sneglar därför längtansfullt på restreselistorna efter något som kanske kan passa plånboken och ge en välbehövlig intensivkur i vila, sol och solbränna så man kan se så här pigg, utvilad och brunbränd ut som man gjorde efter en vecka på Kreta 2007.I övrigt står Skara sommarland och Metallica i Köpenhamn som höjdpunkter på sommarprogrammet.
Välkommen Maximilian!
I helgen var det så äntligen dags för Maximilians välkomst-namngivningsfest. Jag har ju jobbat på denna tillställning sedan i februari när vi köpte huset och jag äntligen hade en 'lokal' att planera runt. Innan dess hade vi åkt runt halva Skåne och avfärdat golfrestauranger och gästgivaregårdar och diverse andra festlokaler som var antingen katastrofalt för dyra eller opassande på något annat sätt. Men som sagt, sedan februari har det handlat om inbjudningar, cermoniskrivning, dukningar, mat, tårta, programblad och allt annat som faktiskt till slut gjorde festen så perfekt som den bara kunde bli. Jag är så löjligt nöjd med allt. Till och med vädret var perfekt.
Så här i efter hand är jag jätteglad att vi tvingades vänta till Maximilian var sju månader, för det märktes att han hade otroligt roligt själv. Han skrattade och spexade med hela släkten och trivdes som fisken i vattnet med att vara i centrum. Jag är också så glad att min syster och hennes lilla familj från Kungliga Hufvudstaden kunde komma till slut, trots att det i sista minuten såg ut som om sjukdom och en opålitlig kamrem skulle sätta käppar i hjulet för dem.
De lika goda som fina kladdkakstårtorna bakade av gudmor Corina på ett recept á la Leila
Obligatoriskt melodifestivalen-inlägg
Jag kan ju inte vara sämre än alla andra och inte kommentera melodifestivalen på min blogg. Total utklassning av Norge, men jag måste erkänna att jag tyckte inte det var lika roligt som när Finland utklassade med Lordi. Kan bero på att jag, trots att jag inte har något emot Norge, ändå hade Island och Estland som personliga favoriter. Jag tycker båda dessa länders bidrag var grymt underskattade i jämförelse med Norge. Island kom ju förvisso tvåa, men det skiljde 181 poäng. Men som Carsten poängterade så är det ju tur att inte Island vann för de hade ju aldrig haft råd att arrangera spektaklet nästa år.
Sverige fick 33 poäng och kom på 21:a plats av 25. Ingen överraskning. Malena må vara både charmig och imponerande, men låten var verkligen inte bra.
Sverige fick 33 poäng och kom på 21:a plats av 25. Ingen överraskning. Malena må vara både charmig och imponerande, men låten var verkligen inte bra.
Weekend update
Hej vad det går undan, så var det måndag igen. Förra veckan gick supersnabbt, trots att vi var ensamma hemma i två dagar medan Carsten var på ledarskapsutbildning i Norge och botade sin höjdrädsla. Hela kursen verkar ha tagit plats 5-12 meter upp i luften på diverse balansredskap. Syftet var att coacha varandra till att utföra saker man aldrig skulle drömma om att göra i vanliga fall, som gå på lina 12 meter upp i luften sedan och kasta sig ut i en linbana ner till marken. Hua! Jag hade dött, ingen coaching i världen hade fått mig att göra det han berättade att de hade gjort. Men jag är grymt imponerad.
Under tiden som pappa lekte Tarzan i norska storskogen roade sig jag och knattarna med diverse förberedelser inför Maxis stundande fest. Och så började ju Ciaran på dagis. I dag var första dagen på inskolningen och det gick jättebra. Maxi sjöng med i alla sångerna på samlingen och Ciaran hittade Elias som bor i grannhuset och så var isen bruten och mammas närvaro totalt överflödig. Jag och Maxi ska dock med igen imorgon, men på onsdag ska Ciaran få gå själv. Nya dagiset verkar kalasbra. Utegården är enorm och jag tappade bort Ciaran flera gånger i vimlet. Jag pratade med Bengt, som är en av dem som ska hålla i uteavdelningen som Ciaran ska börja på i höst och det verkar kalasbra. De ska bygga kojor och gå i skogen och sånt som aktiva pojkar i 5-6 års åldern tycker om.
Maximilian hade lite feber igår, 38,8 som mest och var lite hängig, men än så länge idag har han hållt sig under febergränsen. Hoppas det bara var nåt tillfälligt för han har inga andra sjukdomssymptom.
Nu ska vi strax ge oss ut på en runda ärenden, sen hoppas jag kunna måla klart Ciarans rum idag så han kan flytta tillbaka dit.
Under tiden som pappa lekte Tarzan i norska storskogen roade sig jag och knattarna med diverse förberedelser inför Maxis stundande fest. Och så började ju Ciaran på dagis. I dag var första dagen på inskolningen och det gick jättebra. Maxi sjöng med i alla sångerna på samlingen och Ciaran hittade Elias som bor i grannhuset och så var isen bruten och mammas närvaro totalt överflödig. Jag och Maxi ska dock med igen imorgon, men på onsdag ska Ciaran få gå själv. Nya dagiset verkar kalasbra. Utegården är enorm och jag tappade bort Ciaran flera gånger i vimlet. Jag pratade med Bengt, som är en av dem som ska hålla i uteavdelningen som Ciaran ska börja på i höst och det verkar kalasbra. De ska bygga kojor och gå i skogen och sånt som aktiva pojkar i 5-6 års åldern tycker om.
Maximilian hade lite feber igår, 38,8 som mest och var lite hängig, men än så länge idag har han hållt sig under febergränsen. Hoppas det bara var nåt tillfälligt för han har inga andra sjukdomssymptom.
Nu ska vi strax ge oss ut på en runda ärenden, sen hoppas jag kunna måla klart Ciarans rum idag så han kan flytta tillbaka dit.
